Avsked igen

Ska strax i väg till Arlanda och hämta upp min pappa och hans fru som varit i London. Jag har lånat deras bil medan dom varit borta vilket har varit toppen. I dag kunde jag därför köra upp mellansonen till Västerås där han pluggar. Det betydde också att jag var tvungen att säga Hejdå till honom. Vi kommer inte ses något mer innan jag åker på torsdag. Vi vet inte när vi ses nästa gång.

Så himla tufft detta är, jag vill liksom inte släppa taget och sluta krama honom. Det gör ont i hela kroppen för saknaden kommer redan innan vi skiljts åt. Jag kommer nog aldrig vänja mig vid dessa avsked. Tårarna rann länge ner för mina kinder när jag körde tillbaka mot Stockholm. Och det verkade som det bara spelades känslosamma låtar på radion. Fast det var ganska befriande att sitta där på E18 och gråta en stund.

Jag vet att jag ibland önskade att barnen skulle bli större när dom var små. När man var mitt uppe i småbarnsåren och sällan hade en ledig minut då kunde man önska att dom snart skulle bli mer självständiga. Det är svårt att förstå i dag. Nu när dom är vuxna och självständiga (precis som det ska vara) så skulle jag gärna få tillbaka dom där små igen. Dom som alltid fanns med mig. Tänk att kunna krama dom, lukta på dom, gosa med dom hela tiden och som sagt bara ha dom där nära nära.

Sköna Söndag

Haft en kanondag! Började med en riktig sovmorgon, låg i sängen till halv tio och det vet jag inte när det hände sist. Normalt skulle jag tycka att det är att sova bort halva dagen, men i dag kändes det helt ok. Varför stressa upp om jag inte behöver och dessutom har jag ju varit uppe halva nätterna i snart ett par veckor så det var nog tvunget med sovmorgon. Jag är glad att lite slapphet inte stressar upp mig längre.

Vid lunch åkte jag för att träffa en av mina bästa vänner. Så jättehärligt att ses. Det var evigheter sedan sist och jag har verkligen saknat henne. Det är egentligen inte klokt att jag varit så dålig på att hålla kontakten med vissa som jag vet betyder så mycket. De senaste åren har jag helt klart gjort en hel del fel prioriteringar. I dag fick vi i alla fall en hel eftermiddag tillsammans och även om det kommer att dröja till nästa gång vi ses så vet jag att vi kan plocka upp våra samtal direkt som att tiden har stått still ❤

Direkt från en träff till en annan… Jag har varit och ätit god middag med sonen, hans flickvän och flickvännens mamma. Vi var på White Horse där maten brukar smaka bra och det gjorde den även i dag. Jag tog Biff Rydberg omgjord på mitt sätt. I stället för senapsgrädde så vill jag ha bearnaisesås och sen skippar jag gärna det där råa ägget. En härlig kväll med personer jag älskar och tycker mycket om. Det är just sådana här stunder som jag kommer att sakna mest när jag åter är tillbaka därborta i öken.

Nu är det bara några få dagar till jag åker. Jag börjar känna mig redo. Men jag är så glad att det blev som det blev, att jag blev ”tvungen” att spendera några veckor här i Sverige just nu. Det har gett mig tid till lite avslut som jag känner att jag inte riktigt hann med innan vi reste i höstas. Då blev det så stressigt att få allt klart så jag liksom inte blev helt klar, det inser jag nu.

Åter igen kan jag konstatera att det finns en mening med det mesta. Och så som det blir är ofta till det bästa. Godnatt!

Kaffe & Bubbel

Typ tredje natten jag sitter uppe och skriver. Jag verkar ha blivit en riktig nattuggla. Jag som är en typisk morgonmänniska annars, en sån där som sällan kan sitta uppe sent utan att somna. Nu verkar det i stället som jag kan vara uppe halva nätterna och ändå knalla upp tidigt. Mycket litet behov av sömn. Men det är ju förstås toppen så jag hinner utnyttja dagarna ordentligt nu när jag är här. Sova kan jag göra sen.

Jag började dagen med att virka. Helt galet men min väska är nästan klar. Inte redo för att visa bild ännu, men jag kan lova att denna kommer bli klar under morgondagen. Jag har också börjat virka en hatt. Och JA det är också helt galet. Och nu tänker ni förstås att väskan är ju inte klar så varför börja med en hatt? Jo jag råkade se ett hattmönster och jag hade garn över och den kommer matcha väskan perfekt. Ni kommer även få se hatten i morgon😊

Det har inte bara virkats i dag, utan jag har även hunnit med att träffa två underbara vänner. Jag började med att fika med den ena. En fika som blev flera timmar lång för att vi skulle hinna prata om allt. Och sen direkt från den träffen till nästa som var med en gammal barndomsvän. Här lyckades vi prata nonstop i fyra timmar under tiden vi drack Prosecco. Så fina möten med två kvinnor jag önskade att jag kunde packa ner i min resväska och ta med mig över Atlanten. Fina fina vänner❤

”All you need is LOVE, LAUGHTER & PROSECCO”

Nyårstänk

I dag har jag inte gjort någonting. Jag vaknade upp sen förmiddag och kände verkligen att jetlagen kommit. Tung i huvudet och det ända jag velat göra hela dagen är att slappa. Tur att det var en sån där typisk dag som man absolut inte vill göra någonting. En sån där dag du inte vill gå utanför dörren för att det är så jäkla trist där ute.

Nu när jag är här i Sverige så har jag verkligen funderat på vilka jag vill träffa. Vilka människor är viktiga för mig? När jag nu bara har ett par veckor på mig så måste jag ju välja. Det lustiga är att dom jag trodde var viktigast kanske inte kommer vara det. Nu blev det lite djupt men utan att prata klartext så blev jag lite ledsen i dag då jag insåg att en vän inte tycker det är lika viktigt att träffa mig som jag tycker att det är att träffa henne.

Jag har också börjat tänka lite på att vi faktiskt står inför ett nytt år. Jag gillar att det blir en ny start, en känsla att allt börjar från noll. Det är fräscht på något sätt. Men det känns inte lika viktigt i år som jag tyckt andra år. Jag har liksom redan haft mitt nyår på något sätt. Man kan till och med säga att jag har startat mitt ”nyliv”. Det började i slutet av september, på min 50-årsdag, då jag satte mig på ett flygplan med en packad resväska och lämnade Sverige. Då började jag min nästa och nya halva av livet. Visst är det väldigt symboliskt?

Det här nyåret blir mer bara ett förtydliganden av dom löften jag redan tagit för dryga tre månader sedan. En avstämning på att jag faktiskt har lyckats hålla dom flesta jag gav på min födelsedag. Det här nyåret får bli att fira att jag förändrat mitt liv till det jag ville. Och att jag ska fortsätta leva livet fullt ut. Jag har givetvis mycket att lära, att förändra och förändras tar tid. Men jag har påbörjat och är en bra bit på väg.

Så skål till att;
– jag bor där solen lyser varm, himlen är blå och färgerna är starka (jag vet att jag ofta upprepar mig)
– jag har blivit minimalist
– jag har massor av äventyr framför mig

Kärlek

Tiden går så fort. Du får barn och sen är dom stora. Vad hände? När man är mitt uppe i småbarnstiden tror man ibland att det aldrig kommer ta slut. Jag vet, men vips är det slut och dom är stora. Då när dom var små hade du dom alltid hos dig och önskade ibland att du fick en stund för dig själv. Nu när dom är stora har du mycket tid för dig själv och önskar istället att dom alltid var hos dig. 

Finns det någon kärlek som är starkare än den till dina barn? Jag har tre. Två vuxna som har ”lämnat” mig och en tonåring som fortfarande bor hemma. Det finns inget som jag är mer tacksam för än mina tre söner. I dag har jag haft alla hos mig igen. I dag har jag njutit av varje minut jag fått tillsammans med dom. Värdesätt den tid du får med dom du älskar och se till att det blir din allra största prioritering i livet.

I väntans tider

Timmarna kryper fram idag. Den här dagen har jag längtat efter i över två månader. För i dag kommer en av mina söner som bor kvar i Sverige. Jag har aldrig varit från honom så här länge någon gång. Följer flygplanet han sitter på via en app och ser hur han kommer närmare och närmare hela tiden. Det är bara några timmar kvar….

I går bakade jag ju lussebullar och kokade glögg. Så svenskt så här års. Och även om jag inte längtar tillbaka till Sverige så ska jag ändå erkänna att detta gjorde att en liten saknad kröp sig på igår. Jag har förstås nära och kära därborta som jag alltid saknar. Men att faktiskt börja tänka på och sakna ett svenskt julbord det var lite överraskande. Så gott med rökt och gravad lax, ägghalvor med räkor, Janssons frestelse, rödbetssallad och sill. Ja, jag saknar att inte få gå på julbord.

Och det lustiga i det hela är att jag aldrig brukar gå på traditionellt julbord, utan har tyckt att det räcker att äta det på självaste julafton. Men nu skulle jag jättegärna vilja slå mig ner och äta ett stort och äkta julbord. 

Det här har hänt mig förut, att jag börjar sakna något som jag egentligen aldrig haft som vana att göra. När jag bodde i USA senast, för över 25 år sedan, då saknade jag att åka längdåkningsskidor. Och då kan jag lova att det var inte något jag ofta roat mig med i Sverige innan jag flyttade utomlands. Tvärtom var det en pina när det var dags för friluftsdag i skolan och du var tvungen att åka ett spår på 5 km. Varför börjar man sakna sånt som inte förut varit viktigt?

Nu tar jag en promenad och hoppas tiden går snabbare. Så att jag snart får åka iväg till flygplatsen❤