Min helg

Måndag morgon och dags för att kicka i gång en ny vecka. Härligt! Min helg har varit full med små utflykter med familjen. Jag har bland annat varit på en Park’n Swap, typ en marknad/loppis där både nytt och begagnat säljs. Det är kul att bara strosa runt och titta tycker jag. Inte för att jag är intresserad av så mycket som säljs, utan främst för att det är en annorlunda miljö och något att göra. Vårt inköp blev några paket med rökelser.

Har också besökt ett flertal Goodwill butiker denna helg. Jag är ju på jakt efter att byta ut några av mina klänningar och tänkte att jag skulle försöka hitta dom främst secondhand. Och jag fyndade faktiskt. Även om det inte blev någon klänning så hittade jag två överdelar, en kjol och en hatt för totalt 18 dollar. Och det här var väl övervägda inköp. Totalt under gårdagen prövade jag nog ett trettiotal olika plagg, men är de inte 100%-igt perfekta så köper jag dom inte oavsett hur billiga dom är.

Så helgen ägnades alltså åt shopping även om jag är en minimalist. Men det är just det att jag har tid att strosa runt och spendera timmar på ”onödig tid” om jag vill. Jag känner inte att jag borde göra något annat. Jag har tid till att göra det jag vill för stunden. Men shopping för mig innebär att bara köpa det som jag behöver och det jag kommer att använda. Och det är inga problem, jag blir inte sugen på något annat. Jag kan gå runt i butiker i flera timmar och endast ha spenderat 18 dollar på fyra plagg som jag tycker är helt perfekta.

Men nu ska ni få se på lite fina bilder från vår vandring i fredags. Vi gick en sträcka som heter Dixie Mine Trail. Den leder till en gammal gruva, Dixie Mine, som är ganska känd här. Den här populära vandringsleden blir totalt 9 km fram och tillbaka till gruvan. Vi såg inga vilda djur med undantag för några små ödlor, men vi tog massor av bilder.

Här är början på vandringsleden.
Vi ger oss ut rakt i vildmarken.
Jag stannar ofta upp och bara tittar. Vyerna är fantastiska!

Att ha detta magiska landskap utanför dörren är helt otroligt. Jag sätter bara på mig skorna och kliver mer eller mindre rakt ut på den här stigen. Att vandra är något som jag kommer göra mycket framöver. Här finns mängder av leder att upptäcka och det är bara att packa ordentligt med vatten, ta på sig hatt och solglasögon och ge sig i väg.

Veckans bucketlist

I dag känner jag en sån otrolig energi. Skönt för i går var jag lite mer ”slö”. Nu sitter jag här med en god nypressad juice och smider planer för dagen. Jag jobbar ju inte för stunden, alltså jag har inget lönearbete. Det gör ju att jag har väldigt mycket tid till annat. Men det kan vara lätt att det inte blir så mycket gjort om du inte planerar dina dagar. Så funkar nog människan, ju mer FRI-tid du har desto lättare att du ”slösar” lite med den där FRI-tiden.

Så även om jag gillar att försöka vara spontan, så gillar jag att planera min tid också. Känslan av att tiden springer i väg och att det går lite för fort gör det viktigt för mig att planera så jag får saker gjort som jag vill göra. Jag har gjort en lista med en massa småfix som jag ska bocka av under veckan. Men sen har jag även planerat en ”större sak” jag tänkt ska bli av. Så vad är det som står överst på veckans bucketlist?

Jo jag tänkte försöka få lite nya kontakter. Jag känner ju väldigt få här borta, har liksom inte fått några vänner ännu. Och det här är ju inte helt lätt, hur lär man känna nya människor? Jag har inte någon arbetsplats och har då inte heller några arbetskamrater. Hur får man nya vänner i vuxen ålder om det inte är på jobbet? Det skulle kunna vara på en kurs eller annan arrangerad aktivitet. Så denna vecka har jag tänkt att haka på en vandringsgrupp😊

Då jag älskar att vara ute och gå så är det ju likasinnade personer jag kommer att träffa i en vandringsgrupp. Så jag ska ge det en chans. Kul också att kunna få komma ut på lite mer ”vågade” vandringar då jag går i grupp och med en van guide. Det blir en chans till nya upplevelser samtidigt som jag troligen utökar mitt kontaktnät.

Det är två planerade vandringar, en i morgon och en på fredag, som jag har läst om. Jag har inte bestämt vilken jag ska ta ännu. Skulle behöva inhandla ett par vandringskängor och en ryggsäck då dessa vandringar är lite längre än dom jag gjort på egen hand. Hittills har jag klarat mig med mina joggingskor och en gympapåse på ryggen. Men när jag ska bege mig ut på längre och mer avancerade rundor behövs nog lite mer anpassad utrustning.

Nu är det dags att ta ut den här lilla damen på promenad. Hon är en sjusovare och vill sällan jäkta ut på morgonen. Men nu är jag själv sugen på att komma ut så hon får helt enkelt vakna och följa med mig ut.

Önskar er alla en härlig tisdag❤

Bilder från en hike

Måndag morgon här och jag sitter och tittar på en massa fina bilder från vår hike i går. Vi åkte till en helt ny utgångspunkt och gjorde en vandring på ca 3,5 km. Inte så långt, men en del av leden var det rätt bra stigning på och klassades enligt skyltarna som ”extremt ansträngande”. Vi tyckte nog inte att det riktigt stämde, utan vandringen var mer njutbar än ansträngande.

Vi kom upp på dryga 3000 feet som då är dryga 900 meter över havsytan. Ja jag tror det är rätt😊 Så som ni förstår så var utsikten magnifik, som vanligt kan jag inte sluta säga hur jäkla fantastisk denna plats är. Jag verkligen älskar denna natur och alla vackra vyer. Det här blir ett blogginlägg där bilderna får tala.

Vi gick en led som hette Western Loop Trail. För att komma till den så gick vi en bit på Promenade Trail. Dom här lederna utgår från Adero Canyon Trailhead som ligger i Fountain Hills, Arizona. Det var en perfekt dag för att göra en vandring. Då vi startade var det ca 16 grader och mitt på dagen när vi var tillbaka var det ca 20 grader. Lite molnigt och en svag svag vind.

Redan nu i januari börjar det bli vår här. Dessa gula blommor är tydligen ett första vårtecken på att vi är på väg in i en ny årstid. Namnet på dessa söta blommor är Poppy, vilket är en sorts Vallmo. Vi svenskar tänker nog på rött när vi hör Vallmo, men här är dom alltså gula som solen🌻

Och så dessa fantastiska Saguaro-kaktusarna som bara finns här i Arizona, delar av California och i Mexico. Vissa är enorma i storlek och allt med dessa kaktusar gör naturen här på något sätt overklig.

Dessa kaktusar finns vart jag än vänder mig, hur många som helst och dom är helt magnifika. Det är som att trava omkring i en film, så kan jag nog bäst beskriva det. Och dom är vackra för att dom är så pampiga. Utstrålar styrka, typ som att de lyfter sina starka armar mot himlen.

När man är ute och vandrar här så behöver man tänka på lite säkerhet. Just nu är det ju ingen extrem hetta, men det blir ändå ganska varmt och att ha med sig vatten är ju förstås viktigt. Vi tog lite för lite med oss idag, bara 1,5 liter på två personer. Det räckte förstås, men det är inte helt ovanligt att många ger sig ut och vandrar med för lite vätska.

På flera ställen ser man dessa skyltar som visar var helikoptrar kan landa om det är tal om att rädda någon som blivit skadad eller helt enkelt blivit uttorkad pga av för lite vatten i packningen. Dessutom finns det stolpar runt lederna med korta avstånd emellan som har koordinater som du kan uppge om du behöver hjälp. Allt är så ordnat och gör att du kan känna dig trygg att ge dig ut på en hike.

Och så dessa fantastiska vyer. Vi kom upp ganska högt i dag vilket gjorde att vi såg väldigt långt. Underbart att stå där uppe och titta runt, det är en sån frihetskänsla som infinner sig. Vacker natur, frisk luft och lite äventyr – Kan det bli mycket bättre? Jag har detta precis ”outside my doorstep” och jag är så tacksam.

Önskar alla en härlig ny vecka. Var snälla mot er själva och gör något varje dag som gör dig lycklig. Det kan vara det allra minsta som att unna sig en god chokladbit, läsa en bok, ta ett skumbad, gå en långpromenad eller lyssna på musik som får dig att minnas något fint. Att vara snäll mot sig själv ska vara en prioritet här i livet. Livet ska vara fint att leva❤

Kaffe & Bubbel

Typ tredje natten jag sitter uppe och skriver. Jag verkar ha blivit en riktig nattuggla. Jag som är en typisk morgonmänniska annars, en sån där som sällan kan sitta uppe sent utan att somna. Nu verkar det i stället som jag kan vara uppe halva nätterna och ändå knalla upp tidigt. Mycket litet behov av sömn. Men det är ju förstås toppen så jag hinner utnyttja dagarna ordentligt nu när jag är här. Sova kan jag göra sen.

Jag började dagen med att virka. Helt galet men min väska är nästan klar. Inte redo för att visa bild ännu, men jag kan lova att denna kommer bli klar under morgondagen. Jag har också börjat virka en hatt. Och JA det är också helt galet. Och nu tänker ni förstås att väskan är ju inte klar så varför börja med en hatt? Jo jag råkade se ett hattmönster och jag hade garn över och den kommer matcha väskan perfekt. Ni kommer även få se hatten i morgon😊

Det har inte bara virkats i dag, utan jag har även hunnit med att träffa två underbara vänner. Jag började med att fika med den ena. En fika som blev flera timmar lång för att vi skulle hinna prata om allt. Och sen direkt från den träffen till nästa som var med en gammal barndomsvän. Här lyckades vi prata nonstop i fyra timmar under tiden vi drack Prosecco. Så fina möten med två kvinnor jag önskade att jag kunde packa ner i min resväska och ta med mig över Atlanten. Fina fina vänner❤

”All you need is LOVE, LAUGHTER & PROSECCO”

Nya upptäckter

Den stora fördelen med att ha ett minimalistiskt hem är att du får så mycket tid till att göra vad du har lust med. Du behöver inte ägna en massa tid till att plocka, städa och fixa med saker. Det finns väldigt få MÅSTEN och dom tar väldigt liten del av din vakna tid. Du får tid till att göra det du känner för. Ha kul och njuta av livet.

I morse vaknade jag upp vid sju. Det är lördag och då blir det lite sovmorgon. Jag gick upp kokade kaffe och kröp sen ner en stund till och spelade Wordscapes på mobilen. Jag är ingen typisk spelmänniska, men det här ordspelet har gjort mig lite galet fanatisk för stunden. Så skönt att kunna ligga där i sängen och inte känna någon stress över att det är massor att göra så här två dagar före jul.

Senare på förmiddagen bestämde vi oss för att göra en utflykt ner till Tempe. Det finns ett utkiksberg där som vi har tänkt att vi ska gå upp på och idag kände vi för att göra det. Det är ingen längre vandring men en ganska brant väg upp på ‘A’ Mountain at Hayden Butte . Väl där på toppen ser man hela Phoenix och andra citys runt omkring. Solen strålade och det var vackert att sitta där högt uppe och blicka ut över denna metropolitan.

Även de tre vise männen var på väg upp på berget.

Väl nere från berget så var vi sugna på att vandra mer. Vi tog oss ner till Tempe Beach Park och gick utefter Tempe Town Lake. Blev förstås hungriga efter en stund och gick upp på Mill Ave och unnade oss en god lunch på NCOUNTER. Vi tog en grilled cheese ”melt down” (varm smörgås) och mediterranean fresh (sallad) som vi tog hälften var av. Och så fanns det bubbelvatten, vilket inte alls är så vanligt att kunna få när man är ute och äter.

Så underbart det är att kunna sitta på en uteservering i bara linne och dessutom inte ha några tider att passa. Kunna ha tid att bara njuta helt och fullt av stunden. Nej jag har inget stress alls över att det finns massor av saker att fixa och ordna med där hemma. Det är just det som är min främsta anledning till att välja ett enkelt möblerat hem utan en massa saker. Jag har tid att vara ute och promenera och sitta och må bra på en uteservering.

Mätta gick vi tillbaka ner till Tempe Town Lake och vandrade vidare. Har tidigare bara varit här en gång tidigare och jag gillar att upptäcka nya platser. Här nere finns det mycket att göra. Det går att hyra båtar, kanoter och sup-brädor. Perfekt ställe att cykla på och sen finns det alltid en elscooter liggande som du kan hyra en stund och ta dig fortare fram på.


Lustigt nog upptäckte jag idag att jag fascineras lite av fåglar – haha. Trodde kanske inte jag skulle tycka det var kul att stå och titta på fåglar som fångar fisk. Men fågellivet är faktiskt ganska underhållande. Jag såg flera stora pelikaner som jag inte vet om jag tycker är fula eller vackra, men som jag gärna ville få en bra bild på. Ser dock bara ut som en ”vanlig” svan.

Nu hemma och i kväll blir det ett glas vin och en ny seriestart. Vilken serie har vi inte bestämt ännu. Vi får se vad det blir😊

Återblick

Jag har nog alltid haft en anteckningsbok som jag skriver upp idéer som jag får och om vad jag tycker, tänker och planerar. Och så lite hur jag mår och vad jag önskar. Ofta skriver jag i punktform, typ som en lista. Den bok jag skriver i just nu har jag haft sedan i mars det här året. Och när jag tittar tillbaka på vad jag skrivit då och under sommaren förstår jag vilken enorm resa jag gjort.

I mars skrev jag;
– måste man ha så många bollar i luften samtidigt?
– jag vill vara fri!
– varför är jag aldrig nöjd? Är det så för alla?
– gör vad jag vill, men ändå inte…
– påbörjar, men sällan avslutar
– PRIORITERA BÄTTRE! – glömmer äta, glömmer familj, glömmer vänner, glömmer intressen
– TRÖTT, TRÖTT, TRÖTT

För mig blir det så tydligt när jag läser detta att jag gjort rätt. Allt ovan vittnar om att jag inte mådde bra. Det känns som allt som är viktigt i livet la jag ingen tid på alls. Glömde bort familjen och hälsan. Det som ska prioriteras mest av allt, eller hur? Det framgår så tydligt att jag har för mycket att göra, jag är involverad i mer än vad jag klarar av och det är som jag drunknar.

I April skriver jag;
– göra mig av med allt
– börja om från noll. Går det?
– uppnå total frihet
– minimalt med ansvar som jag inte vill ha
– äga så lite som möjligt
– ha inget som knyter mig fast och får mig att känna att jag inte kan förändra i morgon om jag vill

Jag kommer ihåg den där dagen då jag skrev detta. Då var det något jag bara rabblade ur mig. Satt och funderade där och då och lät pennan gå. Vad önskar jag mig? Vad vill jag? Tänkte då inte att det skulle bli verklighet så snart. Jag hade alla svaren inom mig, vad som skulle få mig att må bra. Men att jag skulle se till att mina önskningar uppfylldes (och dessutom på bara några månader) det visste jag inte då. 

I dag skriver jag;
– lugn
– glad

Det blir inte så mycket på min lista. Och det är inte viktigt. Men det är annorlunda att inte kunna spotta ur sig hur mycket som helst (som jag brukade). Jag är nog ganska tom just nu. Det är skönt att ha lite att tänka på. Jag har tid att fundera på livet och vad jag vill fylla det med. Mitt papper är nästan blankt. Hela jag har börjat om. Undrar vad jag skriver om några månader?

”När man har haft bråttom länge, måste man stanna upp och vänta in sin själ.”

Vilda grannar

I går fick jag höra att en bobcat (lokatt) hade gått precis utanför vår dörr. Vi har sett den förut och vet att det är en som håller till precis här där vi bor. Men att höra att den tagit trapporna upp och kunnat sitta där när vi öppnade dörren då känns det som den kommit lite för nära. Det lustiga är ändå att jag inte känner mig speciellt rädd. Hade detta varit hemma i Sverige hade jag blivit helt nojig, men det är som att jag blir mindre rädd här i USA. Riktigt märkligt, men så är det. Jag har upplevt det här förut också då jag bara varit på semester här. Det är något i den amerikanska luften som gör att jag blir mer modig och orädd. 

Den här bilden tog vi för ett par veckor sedan då vi fick syn på ”vår” bobcat.

Vi har mer vilda djur här i området också. En vanlig syn är coyotes (prärievarg). Den är närbesläktad med gråvargen och en del är ganska stora. Första veckan vi bodde här såg vi flera stycken precis här där vi bor och insåg ganska snabbt att vi flyttat till vildmarken. Här delar man sitt bostadsområde med dom vilda djuren och då jag har en liten hund gäller det att vara lite extra vaken när man är ute och går. Hon är ju en liten mumsbit för våra vilda grannar. Så även om jag inte känner mig rädd så är det klart att jag håller ögonen öppna och tittar till när det rör sig i buskarna. 

Ökenvandra

Jag tänkte att i detta inlägg ska bilderna få tala. Som jag skrivit tidigare är jag oerhört fascinerad av ökenlandskapet, för mig är det overkligt vackert. I dag blev det en kortare vandring på Botanical trail, där man samtidigt som man strövar omkring kan lära sig om ökens olika växter. Så här kommer några av dagens bilder. 


Kommer ni till Arizona någon gång så är det absolut en rekommendation att ni tar er ut och vandrar lite. Det finns massor av olika leder att välja på, allt från korta på någon kilometer till milslånga. Fina stigar som är väl markerade. Det kan kännas lite läskigt först då det faktiskt finns en del som lurar i buskarna här. Framförallt så finns här skallerormar och dom vill man ju inte gärna stöta på. Men det är värt att komma över ängslan för ormarna för upplevelsen du får går inte att beskriva den måste upplevas. 

Tacksamhet

I dag får det bli ett inlägg om tacksamhet. Och jag är tacksam för väldigt mycket. Jag är frisk. Jag har familj. Jag har ett hem. Jag är mätt varje dag. Jag är trygg. Ja, jag är tacksam för att inte sakna något av detta som tyvärr det finns dom som gör.

Men jag är också tacksam för att jag är modig, nyfiken och äventyrslysten. Jag är tacksam för att jag vill lära och upptäcka nytt, att jag är spontan och brister i tålamod. Det sista, att jag vill att saker ska hända NU, kan förstås anses negativt. Men jag är tacksam för mitt bristande tålamod, då jag faktiskt är övertygad om att det är just det som får saker att hända.

Jag känner stor tacksamhet för att jag har TID. 
Det är svårt det här med tid. Vi vet ju egentligen inte hur mycket tid vi har. Eller rättare sagt hur mycket tid vi har kvar. Men vi alla har lika mycket tid när vi lever, 24 timmar varje dygn eller 365 dagar om året. Men upplevelsen av vad den tiden räcker till är olika. Vissa verkar känna ständig brist på att tiden räcker till. Andra känner i stället att tiden går för långsamt. Det jag själv känner just nu är att jag äger min tid. Jag upplever att jag har precis den perfekta tiden. Jag är tacksam.

Något som jag inte känt att jag har haft tid med förut är att laga mat och baka. Även om matlagning aldrig varit ett intresse har jag känt att jag vill stå i köket och röra i grytorna. Ofta har jag sagt att det är just det jag ska göra när jag får bättre med tid. Så då kanske ni undrar om det har blivit mer kökstid för mig sedan jag startade mitt nya liv? Lustigt nog så känns det som jag har lagat en del mat, men så är det faktiskt inte. Jag vistas mycket i köket, men det är helt klart min man som rör i grytorna (som vanligt). 

Så då det är Thanks giving och vi har inhandlat kalkon och annat traditionsenligt att äta denna dag är det nu dags för mig att se vad jag går för. Önska mig lycka till!

 

Ett lugn

Jag har länge varit så stressad och pressad. Men nu känner jag mig så lugn. I dag tog vi och gjorde en utflykt till ett naturreservat i närheten där vi bor. Som vanligt så kände jag den där overkliga men magiska känslan att fara fram i bil genom ökenlandskapet. Det är så vackert med alla berg runtomkring och den torra karga omgivningen som ändå är så färgstark. Kontrasten mot Sverige är total. 

Inne i McDowell Mountain Regional Park gjorde vi några olika stop för att bekanta oss med platsen. Jag är så nöjd att jag börjat använda min GoPro5 kamera istället för att fotografera med mobilen. Bilderna blir så mycket bättre tycker jag. Här kommer några bilder från dagens upplevelser.

Det var som det gick upp för mig idag att jag är så mycket mer närvarande än jag varit på mycket länge. Jag kom på mig själv att ta in så mycket mer av platsen och omgivningen. Mitt huvud känns så lätt och jag tänker inte på en massa annat hela tiden, utan är där jag är. Det verkar som jag äntligen fått kläm på det där med mindfulness.

”Mindfulness isn’t difficult. We just need to remember to do it”       
Sharon Salzberg