Hemma igen

Lämnar Stockholm en klar och tidig torsdagsmorgon.

Jag kom hem i går kväll efter dryga 20 timmars resande. Blev två byten innan jag äntligen landade i Phoenix. Känns så bra att vara tillbaka. Jag har haft två fina veckor i Sverige, men nu är jag glad att vara tillbaka. Hann sitta och fundera en del på flyget och skrev ner mina tankar. Skrev så här;

”Sitter just nu på flyget och har tre timmar kvar till Los Angeles. Jag längtar tills jag är framme. Ser fram emot att komma hem. För nu känns det verkligen som jag är på väg hem. Det ska bli både kul och skönt på många sätt.

Så vad känner jag annars? Vad kommer jag nu sakna efter att varit tillbaka i Sverige ett par veckor? Och känns det som flytten hit bort är rätt?

Med undantaget från det så självklara som vissa personer som jag älskar så känner jag inte att jag kommer sakna någonting. Det finns inget jag kan komma på som jag skulle vilja ta med mig. Så är det faktiskt.

Det har blivit uppenbart för mig att jag vill andra saker än det som är norm i Sverige. Jag känner att mitt tänk, mina åsikter, mina önskningar skiljer sig från den stora massan. Jag söker något annat och så har det väl alltid varit. Jag ser ut att passa in, men gör det inte.

Jag har ju alltid längtat vidare och sällan känt att jag är nöjd där jag är. Inte att jag varit olycklig, inte alls. Jag ser mig som en mycket lycklig person. Motsägelsefullt, eller hur? Men jag är en evig sökare tror jag. Alltid på jakt efter ett ständigt välbefinnande.

När jag nu kommer hem om några timmar är jag ganska säker på att jag kommer känna mig nöjd. Jag ska njuta av att allt känns så rätt. Att jag nu inte känner att jag vill vara på någon annan plats än just den jag är på😍”


Och nu är jag hemma igen! Och JA det känns så bra. Superhärligt att öppna dörren till lägenheten och träffa min älskade lilla hund. Hon blev så glad. Jag vet att hon saknat mig massor, och jag henne förstås. Maken och yngsta sonen som hämtade mig på flygplatsen hade jag redan fått ha kramkalas med tidigare. Och som sagt det kändes så mysigt att vara hemma igen.

Nu är jag tillbaka på denna underbara plats igen.

I dag har jag både tagit långpromenad, varit och handlat mat och legat ute i solen en stund. Alltså haft en väldigt ”vanlig” dag. Nu sitter jag här och tar mig ett glas Sangria och njuter av ljuset som kommer in genom fönstret. Det är en sån kontrast från Sverige och kanske det som jag upplever som det absolut bästa. Att slippa mörkret. Sen är det ju förstås inte så dumt att ha satt på sig sandalerna igen och gå barbent😊

Vara ledig

Ännu ett inlägg får det bli som är skrivet mitt i natten😊 Det blev inget i går men nu sitter jag här igen och är inte riktigt redo för att sova och då passar det så bra att skriva några rader. Så vad har jag gjort? Jo jag har förstås maniskt fortsatt med att virka. Så typiskt mig… Så då är det väl också dags att visa några bilder som jag lovat.

Jag är supernöjd med väskan. Fodrad och fin!

Och även hattarna blev bra (för JA nu har jag gjort två). Vad tycks?


Man skulle tro att jag absolut inte har gjort något annat än att sitta och virka. Men faktum är att hela dagen i går var jag ute och for med min mamma. Vi var och köpte mer garn och foder till min väska. Och så var vi förbi min kusins nyöppnade presentbutik. Och så var vi och fikade.

Och i går på kvällen var jag borta på middag. Jag hade blivit hembjuden till mellansonens bästa kompis och hans mamma som också har blivit en god vän till mig. Och självklart var min son också med. Vi hade supertrevligt. Tänk där satt vi och hade hur trevligt som helst över en middag. Det är coolt att dom blivit vuxna och att vi kan sitta där och umgås. Är dock lite besviken på mig själv att jag glömmer att ta kort. Blev bjuden på en mycket god pastarätt som också hade gjort sig bra på bild.

I dag däremot har jag mest varit här hemma hos mamma. En promenad när det var som ljusast ute blev det, men annars har jag fortsatt virka och läst olika beskrivningar för att få idéer på fler virkprojekt. Och så har vi tittat på tv och film.

Det är lite märkligt att bara hänga här. Jag menar inte att det är konstigt att hänga med min mamma, det är bara kul och mysigt. Utan det jag menar är nog att jag liksom bara är. Det är inte riktigt som jag är på semester för jag har inget att ha semester från. Det är bara en konstig känsla att vara ledig på obestämd tid. Men jag gillar känslan.

Mästerverk, Mys & Väska

Nu har jag varit i Sverige i en hel vecka. Tiden känns som den rusar, men ändå inte. Jag har det så bra och tycker det är en lyx att ha tid att umgås med dom jag vill. Ser fram emot en hel vecka till här innan jag åker väster ut igen. Som sagt jag ser till att njuta av varje minut oavsett vad jag gör eller vem jag träffar. Min första vecka på detta år ska bara vara härlig 😊

När man helt plötsligt har fått massor av fri tid jämfört med att uppleva att det aldrig finns något tid alls så är det som det händer något i huvudet. Det får liksom plats massor. Det är som att det börjar röra sig i huvudet och jag vill så mycket mer. Jag blir en kreativ människa. I dag kändes det som ett måste att virka en väska. Garn inhandlades och väskan är redan halvfärdig.

För alla som känner mig så är inte det här något konstigt alls. Det är så typiskt mig. Att få en idé, snabbt sätta igång och sen köra järnet. Men sen hör det ju också till att jag sällan avslutar. Jag har dock valt att virka med dubbelt garn och med en jäkligt tjock virknål så det finns stora chanser att jag hinner bli klar med väskan innan jag tröttnar.

Som sagt vi får se om jag avslutar. Men det som känns så härligt är i alla fall att jag känner mig kreativ igen. Jag vill skapa. Jag vill starta nya projekt. Jag vill påbörja. Väskan ser ut att bli riktigt fin, så jag ska nog se till att ro detta projekt i land. Bild kommer när den är helt klar😜

Annars i dag har jag fikat med bästa mellansonen och hans flickvän, sen även ätit middag med dom hemma hos min mamma och hennes man. Och sen har mamma och jag suttit i varsin fåtölj, druckit ett glas vin, ätit ost & kex och tittat på film (och så har jag virkat på min väska samtidigt). Så mysigt att vara med mamma.

I går satt vi också i varsin fåtölj. Då såg vi på Jonas Gardells ”De dagar som blommorna blommar”. Ett mästerverk i mina ögon! Första delen visades på SVT, men vi var tvungna att fortsätta med de två andra delarna också på SVT play. Kan det vara igenkänningsfaktorer från sin egen barndom som gör att den berör så? Jag skulle säga att jag också har material till ett flertal scener om jag skulle vara regissör.

Tankar mitt i natten

Nu har jag varit hemma i Sverige i två dagar. Allt känns som vanligt men ändå inte. Men i alla fall så är det kul att vara här. Och som tur är har det varit blått på himlen sedan jag kom. Utan en blå himmel hade det varit ännu färglösare utomhus. Det blir en så tung känsla ute med all denna gråhet. Vintern här är så jäkla mörk. Och en sån otrolig kontrast mot den plats där jag befunnit mig de senaste månaderna.

Jag tror färg är viktigt. Det jag redan tänkt på är att många ser så ledsna ut. Går där utan leenden och som i sina egna världar. Ja det är faktiskt väldigt få som ler. Och det här med att man inte flyttar på sig när man möter en annan person, samspelar, gör plats och är artig helt enkelt. Det är inte som man vill samarbeta och vara snäll mot sin omgivning. Det måste vara så att färger gör dig glad. Och vänlig.

Jag har på kort tid blivit van att människor ler och hälsar på mig. Vinkar när dom kör förbi mig på gatan. Och ibland till och med stannar och vevar ner bilrutan för att ge en hundgodis till min hund. Hur kan det vara så annorlunda? Här skulle vi verkligen behöva bli mer vänliga mot varandra. Och då skulle vi säkert le mer och kanske må bättre.

Ändå är det ju så mycket jag tycker om här förstås. Allt är så bekant och det är skönt. Även om jag har varit borta en tid och förändrat mitt sätt att leva så fortsätter ju det mesta som vanligt här. Jag kan inte förvänta mig att folk ska hälsa på mig när dom passerar. Och här är det kallt och färglöst, det går inte att ändra på. Och sen är det ju så att alla människor här är absolut inte otrevliga, självklart inte.

Nej det är nog så att jag behöver se här som HÄR och där som DÄR. Och nu är det bara så att jag är mer förtjust i DÄR.

Julafton

Klockan är halv tre på eftermiddagen och jag sitter ute på balkongen och låter solens strålar värma mig. Vilken annorlunda julafton, helt utan julstämning men ändå så bra. Allt har med förväntningar att göra. Om du förväntar dig en sak och sen blir det något helt annat då känns det ofta inte alls bra. Men om du inte förväntar dig något, utan i stället bara tar dagen som den är. Då känns det faktiskt bra. En julafton kan vara bra även om det inte känns som julafton.

Jag har ju försökt jaga julstämning till och från under de sista veckorna. Det har liksom känts som jag vill försöka skapa jul. Även om jag inte är någon större fan av julen och nästan aldrig varit så har jag fått för mig att det ska kännas som jul. Men jag inser nu att det inte alls är viktigt. Det får kännas som en ”vanlig” dag och det gör inget. Jag saknar inte att ha julstämning!

Svammel, svammel, svammel…. Men det jag försöker säga är att jag mår bra av att sitta här i solskenet och skriva lite på bloggen. Jag har precis insett att jag inte har behov av att fira julafton på mitt tidigare förväntade sätt. Och denna dag är perfekt precis som det är❤

Så hur var veckan?

Fredag igen! Vad har hänt i veckan? Ja det har helt klart varit väldigt blandade känslor i omlopp. I söndags vinkade jag av mellansonen som åkte hem till Sverige efter ett par veckor här hos oss. Då trodde jag att det skulle bli flera månader tills vi sågs igen och det kändes tufft att säja hejdå.

Men redan i tisdags blev det att jag själv bokade en biljett till Sverige för att åka redan om några dagar. Så nu får jag ju se honom snart igen och även andra nära och kära. Snabba beslut och ändrade planer😄

Ja det här med att snabbt kunna tänka om och gilla läget är inte alltid så lätt. Det gäller att kunna plocka fram det positiva och bortse från det som känns jobbigt. Du får helt enkelt programmera dig till att känna dig NÖJD. Det Du tänker är det Du känner. Visst är det bra att kunna lura hjärnan? Att fokusera på det som är bra leder till att det känns bra. Du bestämmer själv!

Så vad är jag mest tacksam över denna vecka?
Det är just att jag har ganska lätt för att ”lura” min hjärna. Få mig själv att känna att det som det blir är det bästa. Förstår ni? Att det är en mening med att det blir som det blir och att just nu är det bäst så. Det blir som det ska! Jag är tacksam för att jag har lätt för att programmera mig till att se ljusglimtarna i det jag inte har kontroll över.

Och mest glad över?
Att jag klippt lugg😍 Haha, jag har funderat lite till och från om jag ska ha lugg eller inte. Och i morse efter jag varit hos kiropraktorn så gjorde jag en spontan sväng till frissan. Tur för mig att dom öppnade redan vid nio och jag var första drop-in kunden. Ingen tid till att ångra mig, utan bara hoppa direkt upp i stolen och få det gjort. Och jag är som sagt väldigt nöjd!

Annars har veckan försvunnit fort som vanligt. Yngsta sonen har sin sista vecka innan jullov och vi kan bara konstatera att han haft en toppentermin här borta (också något jag är både glad och tacksam för förstås). Skolan här är väldigt annorlunda jämfört med i Sverige. Men sättet här passar honom och det fungerar betydligt bättre än i skolorna han gått i Sverige.

Jag tycker faktiskt att den svenska skolan tappat greppet och det säger jag med erfarenhet från flera olika skolor och kommuner. Respekt och tydliga regler att följa och så konsekvenser om du inte följer dom verkar ha försvunnit totalt. Och betygssystemet är också under all kritik. Jag blir så upprörd när jag börjar tänka på det. Varför har det blivit som det är?

Jag är hittills mäkta imponerad över systemet här. Och då pratar vi om amerikansk High School som kanske inte alltid anses vara den bästa. Jag ska göra ett inlägg senare och beskriva mina erfarenheter mera sen. Men nu vill jag inte bli mer negativ då det bara är några dagar kvar till jul🎄

Önskar en trevlig fredag!

Hitta ljuset

Så mycket kloka ord jag stöter på hela tiden. Då jag börjat följa fler ”likasinnade” på Instagram och läser andras bloggar om minimalism och andra sätt att leva livet fullt ut så får jag sån inspiration. Nu på morgonen läste jag ett inlägg om hur vi ofta säger – Jag behöver bara ta mig igenom det här… alltså som om vi vill att tiden ska gå fort, vi vill skynda på för vi tror det blir bättre sen. 

Och visst har jag många gånger önskat att vissa saker ska vara över. Det har vi väl alla? Och ibland är det väl helt OK. Men om du ofta önskar att tiden ska gå fortare. Om du ofta säger – vad skönt när den här veckan är över eller jag vill att julen ska vara överstökad eller hoppas våren går fort så jag snart har semester. Det är ju i så fall väldigt sorgligt. Du önskar ju faktiskt att ditt liv ska gå fortare över. 

Visst finns det perioder som kan vara lite tuffare och att då vilja att det går över fortare är hur mänskligt som helst. Så då är det just sättet vi förhåller oss till det hela som är viktigt. Kan jag hitta några ljusglimtar i eländet och fokusera på det istället? 

Jag kan lätt relatera till att tidigare alltid önska att vintern ska vara över (vilket jag tror är ganska vanligt). Men vintern i Sverige är ju väldigt lång. Och för att inte gå och ”önska” bort mer än halva ditt liv är det nödvändigt att hitta ljusglimtarna i det kalla, mörka och dystra. Det går ju förstås att flytta därifrån också😊

Och det intressanta är att nu när jag sitter här borta i värmen och ljuset då kan jag tänka på massor av mysiga saker med den kalla vintern i Sverige. Inte för att jag längtar dit, det är helt 100%-igt säkert. Men får du lite perspektiv på saker och ting då går det att hitta bra saker med det mesta här i livet.

Så då tänkte jag tipsa om vem som inspirerade mig till det här inlägget. Hon heter Erica Layne och du hittar henne på instagram HÄR och hennes blogg HÄR

Och önska inte för ofta att livet ska gå fortare. Det går fort nog ändå.

Tycka om varandra

Sedan jag kom hit för drygt två  månader sedan har jag bara möts av vänliga och hjälpsamma människor. Alla runt omkring mig ler. Alla hejar och ofta önskar mig en bra dag. 98% av alla gånger då jag varit och handlat har jag fått utmärkt service. Och i alla kontakter med att hyra lägenhet, inskrivning i skolan, fixa el-, internet- och teveabonnemang, skaffa försäkringar etc. så har allt gått fort, varit väldigt smidigt och ALLA vi har haft att göra med har varit så hjälpsamma.

Och varför är jag förvånad?

Jo för jag upplever detta som en så stor skillnad från hemma i Sverige. Generellt är inte människor speciellt vänliga och hjälpsamma i Sverige. Nej tyvärr är det ofta tvärtom. Jag vet att det här låter negativt, men jag är bara ärlig. Det är klart att det finns människor som är trevliga och hjälpsamma, men skillnaden mot här är stor. 

Och vad beror det på?

Min första tanke är klimatet. Solen och värmen gör människor gladare och att de upplever sig lyckligare. I dag när vi faktiskt har lite regn och himlen är lite mulen så känner jag mig direkt lite ”nere”. En blå himmel och blommor som blommar året runt gör att du lever med mer färger. Som gör dig glad😊 Är det i stället mest toner i grått en stor del av året så blir ditt sinne tyngre. Så kan det väl vara?

Riktigt så enkelt är det väl inte. Det har förstås också med kultur, normer och värderingar att göra. Här är människor fostrade till att vara mer öppna och prata med andra. Du behöver inte känna varandra för att säga hej och fråga hur dom mår. Jag vet att många där hemma nu tänker, det där är så ytligt. Dom bryr sig väl inte om hur du mår. Kanske inte, men det skapar i alla fall en trevlig stämning.

Och att de flesta är så hjälpsamma det känns inte alls påklistrat utan väldigt innerligt. Att någon är vänlig och hjälpsam när dom gör sitt jobb det borde vara självklart. Men så är det ju faktiskt inte alla gånger i Sverige. Jag tror säkert att många av er upplevt frustration när ni ska ha med myndigheter eller andra tjänsteföretag att göra. Och om du får bra hjälp blir du i stället förvånad. Och givetvis glad!

Oj jag hör själv hur jag klagar på Sverige. Men det är sån otroligt stor skillnad på hjälpsamhet och service här. Och till det bättre! Det skulle vara så mycket enklare och trevligare i Sverige om vi svenskar kunde bjuda till mer. Vi behöver ändra vår attityd och inställning till andra människor. Vi behöver tycka mer om varandra. Inte vara emot varandra, utan jobba mer tillsammans. 

Ja så upplever jag det. Bara mina erfarenheter och känslor❤

Färgglatt

Nu har balkongen utsmyckats med en lång och färgglad ljusslinga. I dag när jag var till biblioteket så stod där en korg med ljusslingor som bortskänktes. Jag har ju varit lite i valet och kvalet om jag skulle köpa en eller inte. Men jag hade i stort sett bestämt mig för att det skulle bli ett köp nu under veckan. Och så tar jag en sväng ner till biblioteket och kommer hem med massor av meter ljusslingor helt gratis.

Toppen att inte behöva spendera några pengar, toppen att saker återbrukas och toppen att det nu är julstämning på min balkong. Se så fint det blev!

Här har det bara börjat skymma ute.

Jag tycker det är vackert med färger. Det kanske inte alltid anses som så minimalistiskt att sätta färg på saker. När du hör ordet minimalism så tänker nog många istället mest på vitt och väldigt sparsmakat med färger. Men på min balkong blev det färgade lampor och inte vita.

Ja, jag gillar verkligen färg och tycker att bara för att du har få saker i ditt hem behöver det ju inte vara färglöst. Jag anser inte att det är det färglösa som gör ditt sinne lugnt, utan det är de få sakerna i ett minimalistiskt hem. Lite färg piggar upp och gör det lite mer personligt. En färgklick behövs och gör dig glad.  

Allt har sin tid

Hemma i Sverige läser jag om att snökaoset är på väg. Själv har jag suttit på en uteservering i dag och njutit av solsken. Jag går i sandaler om dagarna och när solen går i moln behövs bara en poncho för att hålla mig varm. Varför har jag inte flyttat till solen tidigare?

Ja självklart ställer jag mig den frågan, samtidigt som jag vet svaret på den. Allt har sin tid. Och min tid för att byta kall vinter mot varm vinter den kom nu. Tidigare har andra saker jag har i Sverige prioriterats högre än klimatet. Men nu prioriterar jag annorlunda.

Livet handlar väl främst om att välja vad som är viktigast för stunden. Saker och ting förändras ständigt och så även dina prioriteringar. När du är tonåring ser du vissa saker som viktigast. När du får barn och så länge dom är små gör du ofta prioriteringar som handlar om deras bästa. Och när dom vuxit upp ändras saker åter och du kan prioritera annorlunda.

Så mitt svar igen är just att allt har sin tid. Min tid att få slippa kalla långa vintrar och istället få ha det varmt och soligt året runt den kom nu. Det var liksom inte rätt tidigare, men nu är det 100% rätt!

Som jag skrev tidigare så kom min son som bor kvar i Sverige i lördags. Han hade med sig ett par kilo lösviktsgodis och ett par Marabou chokladkakor. Något som troligen kommer bli sånt jag kommer längta efter ibland.

Och sen hade han ytterligare något som var efterlängtat. En sak som kommer flytta in i vårt kök, en ÄKTA OSTHYVEL!! Samtidigt kommer vår totalt värdelösa så kallade osthyvel flytta ut. Jag ser inget annat användningsområde för den och därför blir den inte kvar i kökslådan. 

Follow my blog with Bloglovin