Så hur var veckan?

Fredag igen! Vad har hänt i veckan? Ja det har helt klart varit väldigt blandade känslor i omlopp. I söndags vinkade jag av mellansonen som åkte hem till Sverige efter ett par veckor här hos oss. Då trodde jag att det skulle bli flera månader tills vi sågs igen och det kändes tufft att säja hejdå.

Men redan i tisdags blev det att jag själv bokade en biljett till Sverige för att åka redan om några dagar. Så nu får jag ju se honom snart igen och även andra nära och kära. Snabba beslut och ändrade planer😄

Ja det här med att snabbt kunna tänka om och gilla läget är inte alltid så lätt. Det gäller att kunna plocka fram det positiva och bortse från det som känns jobbigt. Du får helt enkelt programmera dig till att känna dig NÖJD. Det Du tänker är det Du känner. Visst är det bra att kunna lura hjärnan? Att fokusera på det som är bra leder till att det känns bra. Du bestämmer själv!

Så vad är jag mest tacksam över denna vecka?
Det är just att jag har ganska lätt för att ”lura” min hjärna. Få mig själv att känna att det som det blir är det bästa. Förstår ni? Att det är en mening med att det blir som det blir och att just nu är det bäst så. Det blir som det ska! Jag är tacksam för att jag har lätt för att programmera mig till att se ljusglimtarna i det jag inte har kontroll över.

Och mest glad över?
Att jag klippt lugg😍 Haha, jag har funderat lite till och från om jag ska ha lugg eller inte. Och i morse efter jag varit hos kiropraktorn så gjorde jag en spontan sväng till frissan. Tur för mig att dom öppnade redan vid nio och jag var första drop-in kunden. Ingen tid till att ångra mig, utan bara hoppa direkt upp i stolen och få det gjort. Och jag är som sagt väldigt nöjd!

Annars har veckan försvunnit fort som vanligt. Yngsta sonen har sin sista vecka innan jullov och vi kan bara konstatera att han haft en toppentermin här borta (också något jag är både glad och tacksam för förstås). Skolan här är väldigt annorlunda jämfört med i Sverige. Men sättet här passar honom och det fungerar betydligt bättre än i skolorna han gått i Sverige.

Jag tycker faktiskt att den svenska skolan tappat greppet och det säger jag med erfarenhet från flera olika skolor och kommuner. Respekt och tydliga regler att följa och så konsekvenser om du inte följer dom verkar ha försvunnit totalt. Och betygssystemet är också under all kritik. Jag blir så upprörd när jag börjar tänka på det. Varför har det blivit som det är?

Jag är hittills mäkta imponerad över systemet här. Och då pratar vi om amerikansk High School som kanske inte alltid anses vara den bästa. Jag ska göra ett inlägg senare och beskriva mina erfarenheter mera sen. Men nu vill jag inte bli mer negativ då det bara är några dagar kvar till jul🎄

Önskar en trevlig fredag!

En boll i taget

”Jag har inte tid att ha tålamod”

Så sa min yngsta son ofta när han var väldigt liten. Och inte så konstigt med en mamma som jag. Uttrycket kunde lika gärna varit mitt. Jag tycker till stor del att det kan vara bra att ha lite bristande tålamod, det får dig faktiskt att göra saker NU. Du har inte lust att vänta på ”bättre tider” eller ”senare”, utan det blir ofta att du hoppar in med hull och hår i nya saker. Du orkar inte vänta och planera, utan du vill börja på en gång. 

Samtidigt är det ju så att det inte alltid går att göra ALLT på en gång. Och är det dessutom många olika saker du vill göra så blir det ännu svårare. Klart stressande för en person som jag. Jag vill ju hinna med så mycket och jag vill inte vänta. 

Vart vill jag flyga?

I går satt jag därför och gjorde en lista på det jag vill göra. Hade inte tänkt att den skulle bli så enormt lång. Jag ville försöka få den att bara innehålla det jag vill prioritera att göra de närmaste månaderna. Lyssnade nämligen på en podcast (kommer inte ihåg vilken) och där gästspelade Chalene Johnson som pratade om 90-day challenge. Och det lät klokt. Att skriva upp några mål (typ 1-3) som du sedan genomför under tre månader.

Men jag inser nu att det blir svårt. Dels är min lista lång, det blir svårt att välja. Men också för att även om jag vill göra alla dom där sakerna på listan, så känns det inte som att jag vill göra dom just nu. Låter det märkligt? Ja det är som jag har väldigt mycket drömmar och mål, men jag inte vill förverkliga dom nu. Jag känner mig inte så driven och målinriktad. Vill både mycket och inget. 

Betyder det här att jag är nöjd? Att jag faktiskt tycker att där jag befinner mig just nu är precis var jag vill vara? 

Nu blev det glasklart vad mitt mål blir de närmaste 90 dagarna😊 Det blir att fortsätta göra det jag gjort de senaste veckorna. Ta en sak i taget. Oavsett vad jag gör försöker jag bara göra det och ingenting annat. Inget multitaskande här inte. Man kan verkligen säga att jag bara har en boll i luften. Och det ska jag fortsätta med. Jag vill inte jonglera med flera bollar just nu.