Julafton

Klockan är halv tre på eftermiddagen och jag sitter ute på balkongen och låter solens strålar värma mig. Vilken annorlunda julafton, helt utan julstämning men ändå så bra. Allt har med förväntningar att göra. Om du förväntar dig en sak och sen blir det något helt annat då känns det ofta inte alls bra. Men om du inte förväntar dig något, utan i stället bara tar dagen som den är. Då känns det faktiskt bra. En julafton kan vara bra även om det inte känns som julafton.

Jag har ju försökt jaga julstämning till och från under de sista veckorna. Det har liksom känts som jag vill försöka skapa jul. Även om jag inte är någon större fan av julen och nästan aldrig varit så har jag fått för mig att det ska kännas som jul. Men jag inser nu att det inte alls är viktigt. Det får kännas som en ”vanlig” dag och det gör inget. Jag saknar inte att ha julstämning!

Svammel, svammel, svammel…. Men det jag försöker säga är att jag mår bra av att sitta här i solskenet och skriva lite på bloggen. Jag har precis insett att jag inte har behov av att fira julafton på mitt tidigare förväntade sätt. Och denna dag är perfekt precis som det är❤

I väntans tider

Timmarna kryper fram idag. Den här dagen har jag längtat efter i över två månader. För i dag kommer en av mina söner som bor kvar i Sverige. Jag har aldrig varit från honom så här länge någon gång. Följer flygplanet han sitter på via en app och ser hur han kommer närmare och närmare hela tiden. Det är bara några timmar kvar….

I går bakade jag ju lussebullar och kokade glögg. Så svenskt så här års. Och även om jag inte längtar tillbaka till Sverige så ska jag ändå erkänna att detta gjorde att en liten saknad kröp sig på igår. Jag har förstås nära och kära därborta som jag alltid saknar. Men att faktiskt börja tänka på och sakna ett svenskt julbord det var lite överraskande. Så gott med rökt och gravad lax, ägghalvor med räkor, Janssons frestelse, rödbetssallad och sill. Ja, jag saknar att inte få gå på julbord.

Och det lustiga i det hela är att jag aldrig brukar gå på traditionellt julbord, utan har tyckt att det räcker att äta det på självaste julafton. Men nu skulle jag jättegärna vilja slå mig ner och äta ett stort och äkta julbord. 

Det här har hänt mig förut, att jag börjar sakna något som jag egentligen aldrig haft som vana att göra. När jag bodde i USA senast, för över 25 år sedan, då saknade jag att åka längdåkningsskidor. Och då kan jag lova att det var inte något jag ofta roat mig med i Sverige innan jag flyttade utomlands. Tvärtom var det en pina när det var dags för friluftsdag i skolan och du var tvungen att åka ett spår på 5 km. Varför börjar man sakna sånt som inte förut varit viktigt?

Nu tar jag en promenad och hoppas tiden går snabbare. Så att jag snart får åka iväg till flygplatsen❤