Blandad måndagskompott

Måndag morgon här och jag sitter i sängen och planerar veckan. Gick upp klockan fem i morse och gjorde mina yoga- och stretchövningar, men när jag var klar bestämde jag mig för att krypa ner i sängen en stund till. Det är ‘Spring-break’ denna vecka och sonen behöver inte i väg till skolan. Så även om jag inte vill bryta mina rutiner att gå upp vid fem, så inbjöd denna morgon till att bryta rutinerna efteråt. Somnade om en dryg timme och som sagt nu dricker jag kaffe i sängen, läser och nu blir det lite bloggtime.

Jag har haft en skön helg. I går gick vi på en ganska lång hike, blev dryga 8 km. Men vi håller oss faktiskt på gångvägar nu, då ”vintern” är över och temperaturen börjar stiga så betyder det också att skallerormarna börjar krypa ut från sin gömmor. Det har pratats en hel del om dom på nyheterna och att det är läge att vara lite extra vaksam ute i naturen. Jag känner direkt då att vi ligger lite lågt med att ge oss ut i riktiga terrängen och nöjer oss med att välja annan typ av hike. Det är enormt bra utbyggt med gång- och cykelvägar här där vi bor, så det är ingen brist på bra hikingupplevelser ändå.

Vi har fortsatt med den vegetariska matlagningen här hemma. Två dagar totalt har vi hoppat över, men annars lagat alla rätter som var planerade. Dom dagarna vi inte lagade blev det rester en av kvällarna och den andra åt vi faktiskt bara lite småplock. Bland annat så hade vi köpt en laxröra som var så god att vi inte kunde sluta äta, därför ingen middag då vi helt enkelt inte hade plats för mer. Förutom den där laxröran så har jag enbart ätit vegetariskt, inget kött alls på en vecka. Och det har inte varit någon uppoffring alls, tvärtom faktiskt. Allt vi har lagat har smakat gott, till och med jättegott. Vi kommer fortsätta med det vegetariska även denna vecka och jag ska planera menyn under dagen.

Ovan ser ni Lördagens huvudrätt Pasta med sås av linser och till dessert Stekt ananas med vaniljglass och kokos. Vi skippade att ha blomkål i såsen och valde inte morotspasta utan en pasta med smaker av flera grönsaker. Toppade rätten med fetaost och lite parmesan. I söndags gjorde vi en Vegolasange (som jag glömde fotografera). Vi bytte ut crème fraiche mot vispgrädde. Detta beror på att det är så svindyrt med crème fraiche här och grädde går minst lika bra. Alla dessa rätter får toppbetyg👍

Avslutningsvis några visdomsord; Sluta gnälla och börja leva
Är det inte så att det finns en tendens i samhället att gnälla och klaga att man har ont om tid. Att höra – jag hinner inte eller – jag har inte tid känns som ett av de vanligare ursäkter du kan höra bland bekanta och vänner. Jag har absolut också använt mig av dom uttrycken, men har också alltid tyckt så illa om dem. Det handlar ju faktiskt om ens vilja och om prioriteringar. Vi har alla 24 timmar till vårt förfogande varje dygn. Om du väljer att sova 7 tim och arbeta 8 tim så blir det totalt 15 tim. Det ger dig hela 9 tim över, alltså 63 timmar i veckan till annat än arbete och sömn.

Genom att tänka så kan du få lite perspektiv på hur mycket tid som faktiskt finns till annat. Visst dom där 9 timmarna som är över på en dag kan ju behövas användas till vissa måsten. Resväg till och från jobbet, dagishämtning, läxläsning, handla mat, laga mat och lite städ. Visst så är det för de allra flesta, olika ”måsten” förutom sömn och arbete. Men om du räknar ut tidsåtgången även på dessa aktiviteter så visst skulle du kunna ha några timmar över som inte är knutna till något av det där som måste göras? Visst finns tid att göra det du säger att du inte har tid med. Så sluta säg att du inte har tid för det har du om du bara vill! Sen om du inte vill det är en annan sak, men sluta då att gnälla ändå!

Go green

Min måndag har börjat så bra. Jag steg upp klockan fem, tände ett ljus och en rökelse och satte mig på min kudde. Efter en stund i stillhet så började jag mina yoga- och stretchövningar som jag nu kört hela förra veckan och börjar få lite rutin på. Det här är en kanonstart på morgonen. Efteråt tar jag mig en kopp varmt citronvatten och bara sitter och småmyser nöjt. Detta blir andra veckan i ”five-o’clock-club” och jag trivs väldigt bra som medlem.

Under helgen gick jag inte upp klockan fem ska jag väl berätta. Har tänkt att jag ska göra det måndag till fredag, men att jag på helgerna förskjuter uppvaknandet något. På helgen tycker jag det är skönt att få dricka mitt kaffe i sängen och jag har också lyxen att oftast få en liten god bagel eller English muffin serverad av maken då han vet att jag älskar att äta i sängen. Även om jag inte är någon frukostmänniska och vill inte ligga där och slappa för länge så funderar jag faktiskt allvarligt på att skaffa mig ett sån där frukostbricka med ben som man kan ha i sängen. Blir liksom lite enklare att ha kaffekopp och bagel på ett litet bord😊

Jag har också varit på gymmet nu på morgonen. Min vänster vad spökar lite och då jag har känningar i den så blev det inget löpband. Men jag körde hårt med styrkeövningar och känner mig nöjd med dagens pass. Jag tycker jag börjar få kläm på övningar som jag tidigare tyckt varit svåra och jobbiga. Men ger man inte upp så sitter det mesta tillslut. Jag ger inte upp lika lätt längre, utan kämpar på för att bli bättre. Verkar som att fylla femtio har fått mig att mogna när det gäller disciplin och tålamod.

I går bestämde vi att vi ska laga vegetariskt till middag varje dag denna vecka. Vi började med att laga en linssoppa i går och den blev jättegod. Jag är så förvånad att jag säger detta. Jag har inte alltid haft så lätt att tycka det vegetariska köket är något som lockar. Även om jag gillar sallad och ”vanliga” grönsaker, så har jag haft så svårt om det blir för grönt. Men det lustiga är att nu tycker jag allt låter så gott när jag läser vegetariska recept. Jag som tidigare kunnat bli supersugen på en biff (alltid medium-rare) trånar inte längre alls efter det. Nu tycker jag morots- och kikärtsbiffar låter mer lockande.

Det är samma med det här med socker. Jag tror att jag tidigare skrivit om vilken sockerråtta jag alltid har varit. Älskat smågodis, läsk och annat sött. Nu äter jag knappt något sött alls. Visst jag gillar ett glas Ginger Ale ibland och tar gärna någon söt drink på balkongen. Men jämfört med mitt tidigare sockerbehov så är det som natt och dag. Jag har blivit helt annorlunda och vad beror det här på? Hur kommer det sig att det jag gillade jättemycket förut inte alls är något jag vill ha längre? Biff och godis som har varit typiskt mig att vilja stoppa i mig har jag ingen längtan alls efter.

Och det gör mig förstås glad. Jag har nog alltid önskat att jag skulle kunna bli vegetarian, men alltid konstaterat att det inte skulle funka då jag drömt om blodiga köttbitar för ofta. Nu kanske det skulle funka, vi får se. Och sen att inte vara sockerberoende längre det är ju förstås fantastiskt.

Veckans vegetariska meny vi ska köra ser ut så här;
Sön – Lins- och potatissoppa
Mån – Blomkålscurry med kokos och koriander
Tis – Morotspasta med sås på linser och blomkålsris
Ons – Kikärtsfritters med myntayoghurt
Tors – Vegolasange
Fre – Värmande tomatsoppa med mycket gott
Lör – Morotsbiffar med böncrème och pistagecrust
Sön – Quinoasallad med rostade rotsaker och halloumi

Alla recept finns på www.ica.se och jag tänkte att jag länkar till dom när vi lagat rätterna och när jag skriver om vad jag tycker om dom. Gårdagens lins- och potatissoppa var i alla fall toppen. Jag har lite kvar och tänkte äta det till lunch i dag. I receptet var det tänkt att soppan skulle serveras med en persiljesalsa, men vi skippade den då vi hade glömt att köpa persilja. Det skulle säkert blivit gott med den också, men den var inte nödvändig.

Ha en härlig fortsatt måndag och GO GREEN!!

Våga mera

Härligt nöjd med att gjort min nya morgonrutin även denna morgon. I dag fladdrade tankarna lite mer, att meditera är inte alltid lätt. Jag brukar försöka tänka att jag stirrar in i en lägereld och bara fokusera på det. Men jag har ett sånt där huvud där tankar snurrar i hög hastighet och gör tvära kast från en tanke till en annan. Det är bara att träna och stirra djupare in i lägerelden. I alla fall så rusade 50 min på snabbt och efter de avslutande yogaövningarna så kände jag mig pigg i hela kroppen (och knoppen).

Jag har fortsatt läsa Vem gråter vid din grav? av Robin Sharma. Det som jag vill ta upp i dag är det här med att ta risker. Hur viktigt det är att våga släppa på trygghet och inte låta dig stanna kvar i din komfortabla zon om du verkligen vill uppleva livet. Att inte våga och att göra sånt som kanske skrämmer dig kommer troligen leda till att du ligger på din dödsbädd och ångrar dig. Man brukar ju säga att du ALDRIG ångrar sådant du vågade göra (trots eventuella misslyckande) men ALLTID ångrar det du inte gjorde.

Så hur tänker ni kring det här? Är det bäst att vara försiktig, ta det säkra före det osäkra och hela tiden värna om tryggheten? För mig låter det där så trist. Även om jag ibland har blivit så trött på mig själv och önskat att jag kunde nöja mig med den ”enklare” vägen, så är jag glad att jag är mer typen riskmänniska och vågar gå emot strömmen. När man är svensk så får de flesta av oss tidigt lära oss att det är viktigt att bygga upp en trygg tillvaro för att kunna ÖVERLEVA livet. Jag har ofta lyckats streta emot och för det mesta vågat ta steg som inte alltid inbjudit till det säkrare och tryggare livet.

Du vill ju inte ligga där ledsen på din dödsbädd och ångra att du inte gjorde allt det där du skulle velat. Då är det försent. Då önskar du säkert att du kunde få mer tid till allt det där du valde bort, allt det där du inte vågade göra och konstaterar att du skulle levt helt annorlunda om du fick en ny chans. Men du får ju inte en ny chans, du får ett liv och det måste levas här och nu. Innan det är försent. Så för att leva utan att sen ångra sig – BÖRJA TA MER RISKER!!

Livet handlar om val. Det är du som väljer hur du vill leva och vad du vill uppleva. Sluta jaga trygghet och börja jaga möjligheter. Du formar själv ditt liv. Visst saker händer, sånt du inte kan påverka. Men även där har du ett val, du väljer hur du ska hantera det och hur det ska påverka dig. Och allt du faktiskt kan påverka själv och väljer att ändå inte göra det kommer du troligen ångra en dag.

”Your time is limited so don’t waste it living someone else’s life. Don’t be trapped by dogma – which is living with the results of other people’s thinking. Don’t let the noise of others’ opinions drown out your own inner voice. And most important, have the courage to follow your heart and intuition. They somehow already know what you truly want to became. Everything else is secondary.” 
(Steve Jobs)

Uppe före tuppen

I morse steg jag upp klockan fem som planerat. Tände ljus och rökelse. Och satte mig på en kudde och mediterade. Sen gjorde jag mina solhälsningar (som jag brukar göra) och några till yogaövningar för att väcka kroppen. Efteråt kröp jag upp i soffan med en kopp te och fick en till liten stund innan det var dags att väcka sonen. Ja det är tidigt att gå upp vid fem, men då har jag fått nästan sju timmars sömn och det ska ju räcka. Och jämfört med maken som går upp redan strax före fyra på morgonen och är på jobbet vid fem, så har jag ju rena sovmorgonen.

Det var i alla fall en underbar start på dagen och jag ser faktiskt fram emot att kliva upp i morgon bitti och göra samma sak. Lugnet på morgonen är något speciellt och att lära sig ta tillvara den stunden ska jag försöka göra.

Annars har det ju varit helg och den har ägnats åt lite småutflykter. Var ner till äldsta sonen på en snabbvisit i lördags och i går gick vi ner på festivalen som arrangerats här under helgen. Väldigt mycket folk vilket är kul för alla utställare och försäljare. Vi strosade runt och tittade på allt som säljs, men jag blir själv inte alls sugen på att handla. Visst finns det mycket fint, men de mesta är i mina ögon onödiga grejer. Det är ingenting som jag behöver eller verkligen vill ha och det är väldigt skönt att känna så. Men att gå runt och titta, sätta sig ner och dricka en lemonad i solen och sen strosa vidare det är en mysig helgupplevelse ändå.

Det här med att inte känna sig sugen på att köpa något blir bara tydligare och tydligare för mig hela tiden. Genom att sträva efter att ha så lite som möjligt så försvinner habegäret. Jag tänker att det mesta är onödigt faktiskt. Jag är nöjd som det är och har inget behov av dekoration och vad jag tycker ofta blir plotter. Jag har det jag behöver och inget mer. Och jag känner inte att jag saknar något. Har börjat fundera på om jag ska köpa en större grön växt och ha på golvet i en hörna i vardagsrummet. Men det lustiga är att jag nästan blir lite smårädd för att ”släpa” in något i rummet. Det är så skönt att det är tomt och luftigt. Och en växt tar plats och så ska den också skötas om.

Nej det är så befriande att ha det som jag har det. Jag har så mycket mer tid till att njuta av det jag tycker är roligt och det jag vill göra för stunden. Det finns inget som gör mig frustrerad här hemma, utan jag kan koppla av helt och bara må gott. Tidigare har mitt hem ofta gjort mig frustrerad då jag inte tyckt det varit ordning och tillräckligt städat. Alla saker som jag tidigare haft runt omkring mig har stulit så mycket energi och jag är så glad att jag i dag slipper att försöka upprätthålla någon form av balans här hemma. Mitt hem är i fullkomlig balans i dag och det tänker jag fortsätta att se till att det är. Därför kommer inget onödigt över min tröskel. Kanske en levande växt, men jag har inte bestämt mig ännu….

Det finns så mycket vackra blommor utomhus och det kanske räcker att njuta av dom.

Viktiga tankar

Vad är det man vill med en blogg egentligen? I går var en sån där dag då jag funderade väldigt mycket på det här med att ”visa upp sig” på sociala media och här på bloggen. Vad är orsaken till att jag väljer att lägga en del tid på just detta? När det gäller Instagram har jag halkat in lite för mycket på tankar om vad andra vill se, vad är ett snyggt instaflöde och vilka bilder får mest likes liksom. Och nu har jag ställt mig frågan – är det viktigt för mig?

Visst är det kul om andra gillar ens bilder och att man får fler följare, det är ju om inte annat underbart för ens bekräftelsebehov. Men jag har nog ändå kommit fram till att det viktigaste för mig faktiskt är att ha något viktigt att komma med. Jag vill inspirera andra att ta vara på livet. Och det viktigaste med att skriva här på bloggen och att lägga upp på Instagram är att jag själv också reflekterar över vad jag tycker är viktigt. Att jag genom att ha tankar som jag skriver ner bekräftar för mig själv att jag lever och tar vara på livet.

I morse skrev jag på Instagram – We walk this planet for such a short time. Have the wisdom to enjoy the journey. Och det är så sant. Ett liv går fort (och ja det känns lite jobbigt att tänka så) men det är så jag vill tänka för att jag ska ta vara på min tid och göra det bästa av den. Kärlek❤

Tid till det goda

Så var det tisdag och jag känner en sån oerhörd energi. Så skönt, vill bara göra massor. Just nu sitter jag med hårfärg i håret, den där hemska utväxten har visat sig de senaste veckorna så det var hög tid att göra något åt det. I går däremot gjorde jag ingenting. Det var ledig dag i skolan (Presidents day) och då sonen inte ska upp på morgonen så bryts alla rutiner. Jag gick upp och kokade kaffe som jag tog med mig till sängen och sen låg jag bara där och mös jättelänge. Yes, jag slappade!!

Och efter en dag i slappandes tecken så är det härligt att detta kommer bli en mer aktiv dag. Tyvärr har jag fått lite känningar i vänster vad vilket hände då jag var ute och sprang i söndags. Så typiskt nu när jag är i gång ordentligt, men det är väl just det att kroppen försöker säga att nu tar du det lilla lugna. Inte skena i väg och tro att du är en elitidrottskvinna (i alla fall inte riktigt ännu😊). Så därför så blir det ingen löpning på agendan i dag, utan motionen får bli en promenad till biblioteket.

I helgen blev det åter igen så uppenbart att vårt enkla hem ger oss så mycket mer tid till annat än en massa fix, städ och måsten. Vi har ju så lite att ta hand om och städningen går på ett litet kick. Även om vi har en yta på 90 kvm och en tonårsson i huset så är det inte många minuter som vi ägnar åt att se till att vårt hem är som vi vill att det ska vara. Okej jag erkänner att det är lite stökigt i sonens rum då han gärna slänger kläder på golvet och har stora svårigheter att bära ut disk och skräp. Men jag stänger bara hans dörr så har jag löst det också😉.

Det jag vill säga är att jag förstår mer för varje dag som går hur mycket mer tid som kan spenderas på att ha kul om du förenklar din tillvaro. Less things more you har jag precis myntat. För det är verkligen sant att färre saker ger dig mer utrymme till att ta hand om dig själv. Och är det inte det som är det absolut viktigaste av allt, att se till att må bra? Hur kommer det sig att vi har så lätt att lägga tid på det materiella, och ofta har så svårt att prioritera oss själva? Vill du inte hellre skita i att städa garaget nästa helg och istället ge dig ut i skogen med en god matsäck?

Som jag har skrivit tidigare så är det här med minimalism så individuellt och var du lägger ribban är förstås upp till dig. Det är inte fult att gilla grejer, inte alls. Det finns inget facit till vad som är rätt eller fel, du måste själv klura ut vad som passar dig bäst. Men jag tror att om du vill uppnå en stor förändring och ge dig själv mer tid till livets goda så krävs en rejäl utrensning. Försök tänka att allt du äger ska få plats i en mindre lastbil, en sån där som du kan köra med ”vanligt” körkort. Jag gillar den tanken själv, att allt jag äger det kan jag själv lätt flytta till ny plats på bara några få timmar. Men det är förstås jag och mitt behov av frihetskänsla….

Happy NU

Så var det fredag igen! Funderar på hur veckan har varit. Konstaterar att ytterligare en bra vecka har passerat, men som vanligt känns det också som den har gått med en rasande fart. Ja tiden går verkligen supersnabbt. Ofta kan jag tänka på olika stunder och upplevelser som känns som det bara var för ett litet tag sedan och sen inse att det var jättelänge sedan. Vissa saker som hände för typ tio år sedan kan kännas som det var häromdagen. Men det kan också vara tvärtom, att andra saker som hände bara för en kort tid sedan känns som det var evigheter sedan.

Veckan har som sagt varit bra. Jag jobbar på att verkligen njuta av att inte ha massor att göra. Alltså att tycka att det är okej att inte prestera en massa, att det är okej att ta det lugnt och tänka mycket på mig själv. Något jag märkt är att jag börjar känna mer. Jag vill inte påstå att jag har varit känslolös på något sätt, men kan nu förstå att jag faktiskt har stängt av mina känslor en del. När du har för mycket kring dig och drunknar i åtaganden och ansvar är det lätt att stänga av känslor. Det blir nog så för att du ska orka och överleva vissa saker. Jag börjar så sakta känna igen ”gamla” delar av mig själv.

Denna vecka har också varit min absolut bästa träningsvecka😊 Jag har sprungit fyra mornar i rad, tre på löpbandet och en utomhus. Jag har kört 5km på 30min varje gång. Nästa vecka ökar jag! Har lite smått börja titta på något lopp att anmäla mig till, för jag gillar ju det här med att tävla. Kan fortfarande drömma om att bli en riktigt duktig löpare som åker runt i världen och springer en massa lopp. Ja ja vi får se hur det blir med det, jag börjar väl med ett lopp till våren här i närheten och ser hur det går.

Så vad är jag mest glad för denna vecka? Det måste bli att löpningen känns så bra. Jag ser verkligen fram emot nästa pass. Men idag ska jag ta en vilodag. Och mest tacksam för denna vecka? Det är att jag känner att jag lever mer i nuet än för bara några veckor sedan. Det går framåt med att låta dåtid och framtid vara mer sekundärt och istället fokusera på här och nu. Det är inte lätt, ens tankar vill gärna skena iväg och tänka på det som varit eller hur det ska bli sen. Men det här med att vara bara i nuet är värt att träna. Det är ju ändå det som är viktigast just nu.

Tisdagstankar

Har precis avklarat ännu en stund på löpbandet. Jag är förvånad över att det går så bra, framförallt att jag inte tycker att det är tråkigt. Tidigare har jag fått pressa mig för längre stunder på löpbandet, men nu går en halvtimme utan några bekymmer alls. Och det är klart att det blir lättare att springa och titta på en underbar soluppgång. Strax efter sju såg det ut så här.

Jag har gjort lite upprensning också, på Instagram😊 Jag har testat att vara med på några så kallade followloops. För er som inte är bekant med vad det är (var själv inte det för ett par veckor sedan), så innebär det att om du börjar följa någons konto så följer dom tillbaka. Och visst är det kul att få många följare, mina har blivit väldigt många fler än vad jag haft om jag inte deltagit i det här. Men baksidan är ju att du får följa en massa konton du inte har något som helst intresse i. Och jag har insett att jag vill lägga min tid på att följa konton som inspirerar mig.

I dag ska det bli en väldigt fin dag och jag tänkte lägga mig vid poolen och lyssna på några podcasts. Det är förstås väldigt lyxigt att kunna göra detta, som att ha semester hela tiden. Men jag ska erkänna att det inte alltid är så lätt att känna att det är okej. Det är som jag är programmerad att jag borde göra mer. Det är liksom lite fult att GÖRA INGENTING. Varför denna ständiga känsla att jag måste prestera? Varför kan jag inte helt njuta av att ha tid att bara vara?

Det är väl här den stora frågan om vad meningen med livet är. Jag tror att många av oss (inklusive mig) fått det hela om bakfoten. Vi växer upp och lär oss att vi behöver arbeta hårt för att tjäna bra med pengar så vi kan få ett gott liv. Hela tiden matas vi med att göra så mycket som vi bara kan, men ingenting är riktigt bra nog. Det går alltid att göra mer och bättre. Det är nog en del av förklaringen i att jag inte känner att jag gör tillräckligt för stunden. Jag skulle ju helt enkelt kunna nyttja min tid mycket bättre….

Men jag har bestämt mig för att kämpa emot mina motsträviga tankar och slappa på. Som sagt jag ska nu lägga mig vid poolen, njuta av värmen och lyssna på något som får mig att skratta. Är det inte det vi borde göra mer av? Ta hand om oss själva, njuta av livet och vara tacksamma för att vi kan ta ledigt en stund.

Vad är viktigast?

I dag vill jag spinna vidare på minimalism. Det är ju det jag tänkt ska bli den röda tråden i mitt bloggande. Förra veckan skrev jag ju om ett tankeexperiment som du kan göra. Om att ta ett rum i ditt hem och tömma det – vad skulle du sen vilja stoppa tillbaka in i rummet? De allra flesta omger sig nog med mer saker än vad man behöver. Och även har en massa saker som man egentligen inte gillar. Varför är det så svårt att rensa bort? Och då menar jag att rensa bort riktigt ordentligt. Att bara tillåta sig att ha det absolut nödvändigaste kvar.

Vi fortsätter med tankelekar, det är ett så bra sätt att ta reda på vad man vill och önskar. Så skriv upp fem saker som du aldrig skulle kunna/vilja göra dig av med. Fortsätt att ”jobba” med sovrummet som vi fokuserade på tidigare. Vilka fem saker i ditt sovrum vill du absolut ha kvar?

Förhoppningsvis har du en skön säng som du gärna behåller. Är den bäddad med härliga lakan och ett gosigt täcke? Bra kuddar brukar vara viktigt också. Att sova gott är något som jag tycker ska prioriteras. Så har du inte en säng som du är nöjd med och ett täcke som du hatar tycker jag att du ska göra något åt det. Vad mer för saker vill du absolut ha i ditt sovrum? Vad är det som gör ditt sovrum mysigt och rogivande?

Som jag tidigare berättat och visat så har jag ett sovrum som endast består av en säng. Och sängen är den bästa jag haft någonsin faktiskt. Vi kostade på en riktigt tjock och lyxig bäddmadrass som gör att jag sover himmelskt skönt. Och ett par av kuddarna är också av de dyrare slaget, vilket gör att sömnen blir så mycket bättre. Vi bäddar vår säng på ett ”gammaldags” vis, alltså med ett lakan och så täcke över. I Sverige har jag alltid använt täcke med påslakan plus överkast. Här fungerar vårt täcke även som överkast. Jag är förvånad att jag gillar det så här, men jag kommer inte byta till påslakan utan fortsätter på det lite mer gammaldags viset.

Så mitt sovrum är rogivande för att det är så enkelt. Inga saker som gör det stökigt, dammigt eller stjäl energi. Det enda jag behöver är en skön säng som är bäddad med rena lakan. För mig är nattduksbord helt onödigt och den boken som jag läser för stunden lägger jag på golvet. En bok på golvet är inte stökigt, men se till att det inte blir en hel hög😊

Men tillbaka till dig, vilka fem saker är absolut nödvändiga för dig? För jag antar att du inte är som jag och endast har fem saker totalt i hela rummet. Tänk dig ditt sovrum helt tomt och sen ställ tillbaka de fem viktigaste sakerna först. Vilka valde du?

Start where you are.
Use what you have.
Do what you can.
Arthur Ashe

Lite uppdatering bara…

I bland önskade jag att jag kunde spela in mina tankar och direkt överföra dom till skriftligt. Speciellt när jag springer på löpbandet så kommer jag på massor av saker jag skulle vilja skriva om. Jag vet precis vad jag vill säga och hur jag vill uttrycka mig. Men när jag sprungit klart och annat har kommit emellan innan jag kan sätta mig framför datorn så kommer jag inte ihåg allt jag ville skriva om. Så tänk om tankar kunde bli skrift direkt.

Det har gått några dagar sedan jag skrev. Även om jag gillar att skriva så tycker jag att det är viktigt att lämna datorn helt ibland. Det blir ju att man glor i mobilen en hel del också, alltså lätt att det blir för mycket screentime. Men nu är det söndagsförmiddag här och jag sitter med en kopp kaffe. Maken och yngsta sonen äter frukost i soffan och tittar på nyheterna. Vi slappar alltså lite denna förmiddag. Det som jag har så svårt för, men försöker lite smått träna mig i. I alla fall en liten stund innan vi ska i väg och spela tennis.

Vad har annars hänt? I fredags var vi ner och hälsade på äldsta sonen. Medan yngsta sonen och hans flickvän gick på bio i närheten, så gick vi ut och åt middag med äldsta sonen och hans flickvän. Mycket trevligt och också gott. Det är så mysigt att gå ut och äta gott och jag brukar ofta unna mig en liten drink. I fredags blev det en Margarita🍹

I fredags var vi också på typ ett utvecklingssamtal i skolan med yngsta sonen. Det var så otroligt annorlunda än något utvecklingssamtal jag någonsin haft förut med någon av mina söner. Här fokuseras det bara på det positiva. Jag behöver inte sitta och höra på allt han MÅSTE utveckla, vad som MÅSTE förbättras och vad som INTE fungerar. Här ser man verkligen till individen och YOU ARE GOOD ENOUGH precis som du är. Jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner om hur imponerad jag är över skolan här.

Och i fredags postade vi äntligen alla mina papper för att jag ska kunna stanna här och inte bara vara turist framöver. Det har tagit sån tid och fylla i allt, men nu är det i alla fall gjort👍😊